Allåh igen, long time no c.

Var lite busig sådär och smet iväg till Rom utan att berätta nått. ( passar på att dela ut lite allmänutbildning, rom är alltså huvudstaden i Italien. Inte ett eget land som ... vissa ... ( inte alls jag nej absolut inte) trodde innan.)

Incase you didn't know delar D sin lyxsvit med en annan islänning som heter Roubin, hans ägare Jessica - min boxsambo - har mockat hela veckan åt våra små massbajsande fjantar.

Imorn, tidigt som faaaaan, kommer Lars ( vetrinären ) ut för att titta på Dugur. Berättar mer dåe.

Har faktiskt vart dutti och fottat lite under semestern satteh ifall jag inte glömmer bort det ska jag nog ta och lägga upp lite bilder. Men nu ere ju mig vi pratar om ( minne som en guldfisk ya knöw ) satteh man ska ju inte räkna m nått ;)

puzz på lilltån biatchez

Tänkte faaan Jenny, flytta till arsle till datan och skriv ner vad du gjort i helgen m D, får ju fan ingen bra överblick om man bara uppdaterar lite då och då. Sen nu när jag var såhär extremt dutti och starta allt har jag glömt vad jag skulle skriva. Gud var nog lite trött när han skapa mig, tanken var att jag skulle bli guldfisk men jag var för söt för det så jag blev jag istället med guldfiskminne.

Iaf.. vad D har gjort i helgen. Jävligt bra fråga... ja juste ja.

Fredag: Släppte dunderkalven i paddocken och lekte med honom, damn han tyckte det var kul. Bralla runt som en riktig galning !!

Lördag: Eftersom han har verkat bra igen på sistone tänkte jag testa att sitta lite på honom så jag red fram å tebax på grusvägen barbacka 5 min m Fanny å hennes sportkossa. D känndes mycket bättre men inte 100% bra än och han ska fan va 181% bra igen innan han sätts igång. Satteh han får vila 1 vecka till sen kommer Lars, supervetrinären, ut måndag. 

Ja och idag var jag inte ute, mami fixa idag.

Ful bild på D och hans bror Randall från nån gång i våras när jag löslongera dom.

Shulululu 

Tänkte dela med mig av ett oförglömligt minne för mig, nämligen när vi köpte Dugur.

Den här gången visste mamma och jag exakt vad vi ville ha för häst. En lite äldre, trygg 4gångare med lätt för tölten, gärna ett sto så man kanske nån gång i framtiden kunde ta ett föl.

Vi hade varit och provridit ett fåtal hästar när mamma visa mig en annons på en liten koliknande sak. "Mökkur skäcken" kallade hon honom. Men ja sa tvärnej. För det första var han alldeles för ung, bara 4 år och precis blivit inriden. Sen var jag i nån fas då jag absolut inte ville hålla på med islandshästar, nej jag skulle ha en hoppehäst!!

Bilden som var på Dugurs annons

Så vi la annonsen åt sidan. Då och då nämnde mamma den där jääävla mökkur skäcken och hur otroligt fin den såg ut. FÖRIHELVETE MAMMA VI SKA INTE HA EN OUTBILDAD LITEN JÄVLA SKITHÄST!!!! Och så höll det på ett tag tills en dag mamma bestämt sa nej nu jävlar Jenny, i helgen åker vi och kollar på mökkurskäcken! Denna "mökkur skäck" fanns i Nyköping men ägaren bodde i närheten av oss så vi skulle samåka dit.

Så, lördagen den 31 maj 2008 satte vi oss i bilen påväg till Nyköping för att kolla på Mökkur Skäcken. Jag kommer aldrig glömma när vi svänger in på uppfarten till stallet, precis på höger sida står en svartskäck och när vi långsamt kör förbi m bilen följer han nyfiket efter längst staketet. Jag och mamma dog på direkten redan första gången vi såg honom. Låter så jävla fjantigt men på nått sett kändes det helt magiskt redan då, innan jag ens hälsat på honom.  

Ägaren, Lena, hade bara ridit honom någon gång, han blev inriden av Carina Gylebäck som han även var på unghingstbete hos, hon ( lena alltså ) hade bestämt sig för ända sen Dugur föddes att han skulle säljas så hon ville inte rida honom för mycke eftersom det bara blir jobbigt att fästa sig vid en häst som ända så säljas. I alla fall, det började med att hon red lite i paddocken för att visa upp honom. Sen red jag. Det på nått sett bara klickade direkt. Trots att han var så jävla fjantig! Mamma ställde upp sin vattenflaska på staketet, just för att testa ifall han skulle reagera. Javist gjorde han det. Superfjantig pöwny hade vi hittat.

Kommer faktiskt inte ihåg så jätte mycket av ridningen förutom i slutet när jag galoppa. Jag ville bara aldrig aldrig någonsin sluta!! Men det var asvarmt och han skulle ju helst inte vara helt död eftersom mamma också ville rida.

Ägaren bodde rätt nära oss så vi samåkte dit och hem så hela hemvägen kunde vi ju prata om Dugur, som vår älskade Mökkur Skäck hette.

Grejjen var ju att Dugur redan hade en köpare. De hade tid för vetrinärbesiktning på torsdan redan men hon hade inte betalt handpenning och Lena tyckte att vi verkade bättre lämpade för Dugur och att han skulle få det så kul hos oss, så ifall vi ville ha honom kunde vi ta hennes vetrinärbesiktning. Fast vi ville provrida igen, få chansen att rida ut också. Tyvärr kunde inte Lena nån gång innan vetrinärbesiktningen men hon fick sån stark tillit för oss att hon tyckte det var ok att vi provred igen utan henne.

Så 2 dar senare, måndagen den 2 juni 2008 åkte jag, mamma och vår tränare Bettan tillbaka. Först red Bettan, kändes bra att ha en 3e åsikt från ens tränare lixom. Sen skulle jag rida ut på honom. Herregud. Påväg bort från stallet vägrade han gå, frös fast i marken och stegra sig nån gång och höll på. Påvägen hem stack han med mig. Han var även ung och kunde inte tölta.

Han var alltså ALLT vi inte skulle ha.. vi skulle ha den exakta motsatsen! Vägen hem blev jobbigt eftersom jag kände mig så extremt kluven. Huvet sa neej, helt fel häst!! Men magkänslan skrek ja. Och jag ville ju verkligen.. jag ville verkligen att Mökkurskäcken skulle bli min.. men samtidigt.. näää. Det var Bettan som fick mig att bestämma mig faktiskt. Hon trodde att det var säkert bara för att han var ung, det där kommer gå bort. Haha kommer ihåg exakt hur vi sitter i bilen och mamma skrattar och säger "passa dig Bettan, ifall han nu inte blir det kommer allt bli ditt fel heheheh".

Vi sa att vi skulle sova på saken men varken jag eller mamma kunde knappt sova på hela natten. På morgonen kolla båda på varandra och sa "VI TAR HONOM".

Så, torsdagen den 5e juni 2008 åkte mamma dit för att va med på vetrinärbesiktningen. Kunde inte koncentrera mig i skolan på hela dan, var så äckligt nervös. Sen ringde mamma och berätta att allt var klart, han hade gått igenom.

Lördagen den 7e juni 2008, den bästa dan i mitt liv, var jag, mamma och hennes kompis Kicki återigen i Nyköping. Mamma och Lena gick för att skriva kontrakt medan jag och Kicki gick ner i hagen för att hälsa på min nya häst. Det första D gör är att gå fram till mig och så ställer jag mig och kliar honom i mankammen och han lägger upp huvudet på min axel och kliar tillbaka. Oförglömligt minne.

Sen dess har det varit vi 2 och kommer för alltid att va. Trots alla gånger jag hotar att göra honom till hamburgare har jag älskat min ponni varje dag sen den första gången jag såg honom.

Några dar efter han blivit min

Det är fan tortyr att se alla rida hela tiden men inte själv få rida på sin fina ko. Har inte ridit Dugur sen nån gång i Augusti... han har varit.. sjuk? Eller nått. Ärligt talat vet vi inte. Men han har inte varit Dugur. D är en vädligt nyfiken och pigg liten krabat, står alltid med huvdet högt och vill nosa ( checka ifall det går att äta ) på allt. Men sen sluta det och han blev inte Dugur längre.. han blev jättekonstig att rida, motvillig till att röra sig, slutade komma fram till mig i hagen, börja stå med huvudet i marken och såg allmänt död ut. Som att livsviljan sugits ut honom. Och det är inte min häst, kändes som någon annan äcklig sak hade bytt plats med min älskade kossa. Så supervetrinären Lars har varit ute och gjort lite allt möjligt, akupunktur och så. Först var teorin att han muskler hade fuckat upp sig, typ som nackspärr- de låg konstant i spänn fast hjärnan trodde de var avslapnade.

Sen igår när jag kom ut hade nått hänt, har ju inte träffat D på 1 ½ vecka och då såg man verkligen skillnad. Nu stod han i hagen med huvudet högt och kollade intresserad omkring, när jag kom ut i hagen spetsade han öronen frammåt och kom fram t mig. Ställde honom lös i gången och nu var han sig själv igen, ville nosa på allt och gärna äta upp Lasses morötter som hänge brevi. Och framförallt blev han pissed of när ja pussa på hans mule och gjorde tappra försök till att undvika dena tortyrform jag brukar utöva på honom.

För där blev ja fan riktigt orolig, när D förut sket i ifall de låg mat framför honom och lät mig pussa honom så mycke jag ville... haha då har det gått långt!

Sen släppte jag min superko i longervolten och lekte med honom. Fan va kul han tyckte det var, började hoppa och kasta me huvet och sprang så glatt runt. Blev så jävla glad för nu var han Dugur igen. Nu var han pigg och glad och ville så gärna leka med mig.. inte som förut när han bara ställde sig i mitten och stod.

Så det är på bättringsväg, idag ska jag ut och longera honom för att kolla ifall han fortfarande känns bra

 Min alldeles egna supertönt  

Hallå alla glada, fula eller bara allmänt konstiga kor därute, Jenny is back. Har ju nämligen vart borta på äventyr (praktik) i de norraste delarna av norra norrland (uppsala). Mitt i skogen var det så har inte haft nått internet, däräv no updatering.

Har ju egentligen praktik i 3 veckor men fick åka hem igår eftersom jag inte mådde så bra.. och sen är ja ledig nästa vecka eftersom vi ska till la italy! wooop woop.

Men nu e jag hemma igen och back on track, prepare for updates biatcheeeezzz

Några bilder moi tog från Bärby

     Almost Famouse, 1 årig travare          En asfin unghingst jag gärna hade tagit med mig hem hähää  En annan unghingst som gick i samma hage som min kidnappningsoffer :)

Hade ju inte tänkt åka till stallet men Fanny ringde och övertala mig med sin grymma övertalningsförmåga( F: Jenny följ med mig till stallet. J: Okeeej) att följa m till stallet.. men vi får skjuts ut satteh det går ju fort... wallabaj!!

Älskar dig bobo <3

Idag hade jag bara 1 lektion vilket var 3 timmars ridövningar.. helt okej skoldag! Gud var dock som vanligt emot mig, bestämde sig för att ge mig en förskylning sådär lagom till helgen. Så var lite tveksam hur det skulle gå att rida, har ju en tendens att bli lite svimfärdig och få en rubbad syn när jag rider trots att jag e sjuk... men köttig som jag är körde jag på ändå.

Red för en ny ridlärare idag, Gunilla tror jag hon hetter ( minne som en guldfisk.. ), tyckte hon var riktigt bra! Red en häst som hette Leo ( Leonard ), en 21 årig vallack.. riktigt härlig faktiskt! Fan var kul det var, kändes riktigt bra idag !! Sist jag red på Berga gick det ju åt helvete dårå.. haha :)

Stundvis kändes det helt perfekt, när jag verkligen bärde upp överkroppen med magmusklerna och kom ner i sadeln hamna han fint på arslet och bärde sig själv. Hmm, sitsträning nästa.

Gunilla som jag tror hon hetter berömde mig jättemycke och tyckte det gick skitbra, kännde mig riktigt nöjd faktiskt. Fan, det är ju kul att rida storhäst?? Fast det är jääävligt jobbigt.. kommer bli väääärsta biffen om jag fortsätter såhär.

Precis såhär kommer jag se ut efter mina 3 år på Berga ------>

Skippade Tegelvreten idag, kändes jävligt onödigt om jag inte mår helt bra och Jessica mockar ändå idag satteh... istället kanske jag ska sova en stund så man orkar hitta på nått skojigt ikväll.. cyaaa

Faaan, det känns konstigt att tagga till skolan i ridkläder...

Dagen ser rätt najs ut, har bara en lektion vilket är ridning dårå har fortfarande träningsverk från i tisdags när jag red, slutar 11:45. Brukar inte åka ut till stallet på fredagar men eftersom jag slutar så tidigt ska jag nog göra det, ut på en promenix med the pöwny. Tror inte jag kommer hinna blogga nått när ja kommer hem så ni får spänt vänta på att få veta hur detta extremt exalterande äventyr gick.

PUZZZZ