Kom precis på ett grovt problem med att D nu är klippt.

Nu ser man honom ju.

Hans isbjörnspäls har alltid döljt hur omusklad och tjock han är tills nu.

FUCK

Aja han slipper iaf sin medfödda michelinförpackning och kan faktiskt röra sig igen utan att avlida av värmeslag.

Olla bloggen!

Anledningen till att jag är sämst på att uppdatera är för att det inte finns nått tillräckligt intressant att skriva om.

Idag klippte jag D. SJÄLV. Annars gör ju alltid min stallägare, Bettson, det men idag tog jag modet och raka av ponnin allt hår med min egna klippmaskin (y). Hade jag kunnat hade jag nog spendera minst 8 timmar på att bara jämna till alla linjer men min gammlinghäst som är en ungponni i huvet tröttna efter typ 1½ timme ( hähä skyller bort min lathet på min häst ). Men den blev ändå rätt bra för att va första gången, sen att jag råka raka av halva manen och att han blev lite randig är smådetaljer (hähä).

Min lobotimerade Gråsäl-ko ( som han nu kallas iställe för isbjörns-ko ) saknar ju överlevnadsinstinkt och var lugn som en tonfisk och tyckte inte alls den där brummande maskinen var läskig, inte ens när jag klippte ansiktet.

Min lilla säl verkade tyckte det var asskönt att bli av med all päls, släppte honom på banan efteråt och han flög runt som en ko på betessläpp vilket ju är vad han egentligen är. En ko alltså. Tog iaf några bilder:

Före:

Efter:

Tillräckligt m hår för att sticka en tröja!

Snacka om att trampa in bra under sig!

D kändes mer som sig själv idag, avslappnad och vågade ta ut steget som han annars brukar göra! Känns riktigt bra så ska smått börja arbeta honom från marken igen och se hur han reagerar.